Saga är 8 år nu, storasyster M är 10 år och lillasyster T är 4½ år. Hur gamla vi föräldrar är behöver jag väl inte gå in på!? Tiden går om man säger så...
Idag kommer Saga hem från sitt korttidshem som hon varit på i tre dygn nu. Vi har numera åtta dygn i månaden som hon bor där. Det har fallit sig så att det har blivit varannan helg med ena gången 3 dygn och den andra gången fem dygn. Hon stormtrivs där och för oss föräldrar underlättar det på många sätt att korttidsboendet ligger på samma gata som vi bor på. Men det är klart att man längtar efter henne!
En annan grej som gör att det känns bättre och bättre är att mitt dåliga samvete inte längre gnager i mig. Den kan slå över mig ibland, men eftersom Saga älskar att åka dit känns det i det stora hela rätt. När hon kommer hem har hon alltid saker hon vill berätta och med hjälp av hennes iPad får vi en god överblick över hur hennes dagar har varit och hon strålar av glädje varje gång vi sätter oss ner med hennes "padda". Där finns det alltid minst en bild av varje ställe hon har varit på (med beskrivelser i form av text eller ljud till). Dessutom har vi lagt in en dagboksapp där vi vuxna skriver och förmedlar viktig info kring Saga. Den är helt suverän och ovärderlig för oss!
Att Saga bor på korttidshem har ju varit en lång process som började med att hon hade en stödfamilj några dagar per månad för några år sedan. Det kändes så bra! Vi kände familjen och de hade även en dotter som Saga hade roligt med. Efter mycket om och men sökte vi sedan fyra dygn per månad på korttids och i januari 2014 sov hon sin första natt där. I början var det mycket ångest och med stor fasa. Det var inte att vi kände oss avlastade alls utan det var mer betungande. Det dåliga samvetet tog mer energi. Men det blev bättre och bättre och med tiden har vi alla accepterat att hela familjen behöver det!
Bjuder på en härlig bild på tripp, trapp och trull från i somras!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar